Stallelghagen

Äntligen kom dagen då jag har haft tränare hemma och fått svettas ordentligt! Red ut en runda för att skritta fram, en runda som normalt tar ca. 30 min men som idag tog 45 minuter då Greta såg världens farligaste moster som antagligen hade kunnat äta upp hela henne... Så det var bara att vända om och rida en liten omväg, bort från den hemska självgående gräsklipparen. Hemma påbörjades ridpasset, jag som inte tränat aktivt på 7 år känner redan  att kroppen är lite öm, och Greta blev rejält svettig, hon som har svårt att bli det om vi inte verkligen tränar upp/nerför slalombacken ett par gånger. Sen får man tänka på att damen här har tappat all kondition och styrka efter skadorna, så det är mycket som ska tillbaka igen. 
Ridpasset i sig gick bra, mycket handlade om att Greta inte riktigt orkar än och försöker smita undan men när man kommer över den gränsen så blir hon riktigt fin! Sen vågar hon inte riktigt lita på sig själv heller. Jag har väldigt mycket problem med hela jag, handen, skänklarna, sitsen, ryggen osv.. Så det mesta är väl mitt problem men det blev lite bättre för varje stund som gick, än är hoppet inte över ;) 

Greta fick mycket beröm även om hon är lite motsträvig men hittar vi knapparna, styrkan osv. så kan vi nog få henne högt upp i utbildningen :)